(Har tidigare publicerats i Numero 96:31)

Sista matchen för året (trodde vi)

Söndagen den 29:e september spelade Stians Torpeder sista matchen i SSIF:s cups grundserie. Precis före matchen fick vi veta att vi fortfarande hade chansen att gå vidare eftersom våra övermän i andra matchen, Dynamo Frescati, lyckats utebli från två matcher. Deras resultat utgick därmed. För att gå vidare var vi dock tvungna att vinna matchen med sju åtta mål. Tyvärr mötte vi de obesegrade Teknologerna.

Vi beslöt att testa en ny taktik. Normalt spelar vi med 3-3 system. Ibland spelar vi med 2-2-2 system och vi har oxå testat 3-2-1. Denna gång beslöt vi att testa ett "annat system som är 5-4-3-8-9-6-8-1. (Hur då?) Det är numret till Lisa massageinstitut. Ja! Ja, som vi har. Ja! Vi går dit före matchen, ja." (Detta citat är taget från Fotbollstränare Bob Lindeman av Hasse Alfredsson och Tage Danielsson.)

Vi gjorde en kämpainsats, men förlorade tyvärr med 2-4. Målen gjordes av Anders Eriksson och Dramene Khonté. Anders Eriksson, som inte är en genuin Nadait, blev därmed vår främste målskytt genom tiderna. (med reservation för de matcher som historikerna inte hunnit gräva fram ur arkiven). Vi blev trea i gruppen. Endast de två främsta lagen gick till slutspel. Därmed var årets säsong över trodde vi, men det visade sig att det fanns en tröstturnering. (Om lagledningen läst utskicket lite bättre hade detta inte behövt vara någon överraskning.) Fortsättning följer.

THE COACH

Upp till Stians Torpeder.

Senast ändrad 6 juni 1997 <ulfa@nada.kth.se>