Detta är September-utgåvan.
Av Simon Josefsson <jas@pdc.kth.se>.
Namn Nodnummer Telenummer Hur?
HUB 700 2:200/700 0457-17381 Freq, LINUXFAQ
Daggmasken 2:204/535 0380-31610 Freq, LINUXFAQ
The Gate 2:206/145 018-343781 Freq, LINUXFAQ
(Tanken 2:201/128.42 08-6566827 Dl, ~guest/linux.faq)
På internet finns aktuell version under min hemsida, http://www.pdc.kth.se/~jas/linux-faq.html.
Under våren 1995 dök en fråga ständigt upp i R20_LINUX - "Har vi ingen FAQ?". Vi började sammanställa en FAQ; för att på ett enkelt sätt informera Linux-användare.
Efter ett halvår blev FAQen föråldrad och det var ingen som underhöll den, men under våren 1997 kände Simon Josefsson att han hade alldeles för lite att göra så han la till kapitlet om de olika ISPerna och publicerar den numera i svenska linuxmötet regelbundet.
Vi, i R20_LINUX, hoppas att FAQen bidrar till en trevlig läsning på ett enkelt och heltäckande sätt.
Linux är ett POSIX-liknande Unix-operativsystem skrivet från grunden av Linus Torvalds (torvalds@transmeta.com).
Linux är en UNIX-klon designad för persondatorer. Linux stöder ett stort antal applikationer t.ex X window system, TeX, GNU C/C++ och TCP/IP.
Linux finns även för 68000-baserade datorer, bla Amiga, Atari och Mac. Andra miljöer som stöds är Digital Alpha, SUN Sparc, PowerPC, MIPS och fler lär komma.
Linuxhistorien började med att Linus Torvalds blev inspirerad av en (i den akademiska världen) populär UNIX-klon till PCn, MINIX -- många tyckte om att kunna köra ungefär samma system som de satt vid på universiteten, hemma. Linus började då utveckla en UNIX-klon som ett hobbyprojekt. Det hela började med att hans dator skrev ut 'AAABBBCCCDDD' och se vad det har blivit av det nu!
Ingen eller alla..
Med ett utvecklingsteam bestående av programmerare över hela Internet och Linus Torvalds som sammanställare, sker all utveckling snabbt, såsom buggfixar, förbättringar, drivrutiner osv.
I mångt och mycket en fråga om tycke och smak, och vad man prioriterar hos sitt system.
Några mer eller mindre objektiva saker:
PC: 386+ med minst 2Mb minne. 4MB rekommenderat. 8MB till X.
Amiga/Atari: Minst Motorola 680x0 med PMMU, 2MB.
Kernelen är själva Linux, den tar hand om kommunikationen mellan programmen och datorn. Den innehåller även 'drivrutiner' för olika delar i datorn, t.ex Ljud- och SCSI-kort.
Bash, tcsh osv är kommandotolkar. De läser in dina kommandon från tangentbordet, översätter dem och försöker uträtta saker efter din vilja.
X11 är det grafiska systemet de flesta UNIXar använder, plattforms-oberoende och mycket flexibelt.
Man måste skillja på version av kärnan och version av distributionen, kärnan är uppe i 2.0.30 just nu (2.1.x är en utvecklingsserie) och t.ex. RedHat är uppe i version 4.1.
Dessutom uppgraderas alla delarna av Linux separat eftersom de inte skrivs av samma personer som skriver t.ex. kärnan.
Det är alltså i princip omöjligt att prata om version av Linux eftersom det består av en massa olika delar med egna versionsnummer.
Om du köper DOS får du ett set med disketter som installerar sig på din dator. Detta kallas för en distribution. Linux finns i många olika distributioner, som är inriktade på olika saker.
Vissa distributioner är inriktade på att vara kompakta, och bara innehålla de saker man behöver. Andra innehåller hundratals megabyte (mestadels olika former av GNU-licensierade) program, nätverksprogram, textbehandlare, utvecklingssystem osv. De köper man helst på CDROM.
Distributionerna skiljer sig också markant i hur välgjorda de är, och hur lätta de är att installera.
Här sammanfattas några vanliga distributioner:
Slackware har varit den enda och vanligaste distributionen sedan nyligen. Den finns på CD, och innehåller det mesta man kan tänkas behöva för ett komplett Linuxsystem. Installationen är enkelt med färgglada menyer där man får välja vilka delar man vill installera, och man ser hur stor plats de tar på hårddisken. Systemet är ganska välgjort, och det fungerar oftast bra. Hämtas på ftp://ftp.cdrom.com/pub/Linux/slackware/.
De har dock inte kommit med någon ny release på ett tag nu, och saker händer fort i Linux-världen. Användarvänligheten är hög, och Plug'n'Play fungerar någorlunda bra, men det lider av barnsjukdomar. Systemet är inte så värst välgjort med många länkar på disken som ligger kvar efter installation och pekar på saker som inte finns. Annars på det hela taget en ganska komplett distribution. Information finns på http://www.yggdrasil.com/.
Debian är Free Software Foundations officiella distribution. Den är helt gratis att ladda hem från nätet, och det står en fritt att själv göra CD-skivor eller något annat med den om man skulle så vilja. Debian bygger på en idé om att varje program, eller svit av sammanhörande program, utgör ett paket. Dessa kan man lätt installera och avinstallera med hjälp av ett självförklarande grafiskt verktyg. Paket som är beroende av andra paket kan berätta detta och installera dessa, så att man alltid är säker på att det nyss installerade programmet fungerar. Detta gör det mycket enkelt att få en överblick över sitt Debian-system, samt att installera och avinstallera program. Debian är den distribution till vilken det hör flest program av alla. Sedan ett tag tillbaka har även RedHat tagit efter idén med paket. Debian kan förutom sina egna paket även installera paket från RedHat. Information om Debian fås bäst på http://www.debian.org/.
RedHat är en kommersiell distribution av Linux, som man köper på CD-ROM, men den finns också för gratis nedladdning ifrån nätet. Det är en väldigt kompetent distribution, och Red Hat-gänget är ibland med och utvecklar nya Linux-program. Den är användarvänlig ungefär som Slackware och också ganska genomtänkt. Innehåller det mesta man vill ha. Mer information på http://www.redhat.com/.
Mini-Linux bygger på UMSDOS-filsystemet. Det betyder att den installeras i ett underbibliotek, C:\LINUX, på din DOS FAT-drive. Man kör ett särskilt boot-program för att starta Linux istället för DOS (liknar mycket det välkända sätt som OS/2 kan fungera på). DOS och Linux delar då alltså på en partition.
Mini-Linux är främst tänkt för att DOS-användare skall kunna kika lite på möjligheterna med Linux utan att behöva partitionera om sin hårddisk. Därför är denna distribution liten, den får plats på 4 st 1.44 MB disketter. Den innehåller ett litet X/Windows-system men det man främst saknar är alla man-pages och sådana hjälpfunktioner. På det hela taget en ganska trevlig distribution som uppfyller sitt syfte men har tyvärr inte kommit i någon ny version på ett tag nu.
Xdenu är en väldigt liten distribution, bara 2 st 1.44 MB disketter. Den är inriktad på att vara ett väldigt billigt sätt att göra en PC till en X/Windows-terminal. Finns också i en version på bara 1 diskett, som dock installeras på hårddisk, vilket inte 2 disketters distributionen gör. Låter det intressant så titta på http://www.xdenu.tcm.hut.fi/.
De flesta ftp-ställen i appendix A kan man ftp:a Linux från.
Infomagics The Developers Resource Kit CD-set innehåller de flesta distributionerna och en hel del annat gott och nyttigt. Säljs av Baccus 08-7472207, SoftWorks 0511-58160 samt Knytt (tele??). Mer information finns på http://www.infomagic.com/.
Walnut Creek säljer också, se http://www.cdrom.com/.
Flera av böckerna finns på Computer Press; www.compress.se.
The Linux Documentation Project - ett dokumentations/informations-projekt för Linux. Dessa dokument på diverse FTP-sites, se Appendix A.
FAQ, HOWTO - Se Appendix A för ftp's
WWW - Se Appendix B för URLer
Mailinglist - Se Appendix C för information om möjliga mailinglistor.
Att få internationella tecken har varit ett litet problem i UNIX-världen eftersom allting kommer ifrån USA där man aldrig behöver fler tecken än vad det engelska alfabetet har.
Även saker som datumzoner kan ställa det ibland.
För att använda ett svenskt tangentbord räcker det att köra
/usr/bin/loadkeys /usr/lib/kbd/keytables/fi-lat1.map
i lämplig fil i /etc/rc.d/. Slackware använder /etc/rc.d/rc.keymap, annars är nog rc.local en bra plats.
Skriv så här i ~/.emacs:
;; show european chars
(standard-display-european 1)
;; use yyyy-mm-dd
(setq european-calendar-style t)
;; iso-syntax: define which iso-8859-1 characters are letters
;; and how upper-/lowercasing works
(require 'iso-syntax)
(setq display-time-day-and-date t
display-time-24hr-format t)
(display-time)
Inläsning i bash sker med hjälp av GNU readline, så därför måste du skapa en .inputrc med följande rader:
set convert-meta Off
set output-meta On
Den tcsh som följer med Slackware använder en förenklad variant av NLS som inte bryr sig så noga om vad LANG är satt till, och det gör nog inte libc heller, men sätt LANG korrekt i alla fall i .tcshrc:
setenv LANG iso_8859_1
Less är en bättre variant av more som visar svenska tecken om du lägger
LESSCHARSET=latin1; export LESSCHARSET
i din .bashrc (eller motsvarande).
X fungerar bra med svenska tecken, men vissa Motif-program (netscape och Mosaic t.ex.) kan ha problem med tilde (tecknet '~'). Gör en .Xmodmap med raden
keycode 35 = Ddiaeresis asciicircum asciitilde
och kör xmodmap på den filen så löser sig det.
Motif-baserade program fungerar bättre om de får olika koder för Backspace och delete. Standard är att Backspace-tangenten sänder Delete, men följande rad gör att den sänder Backspace istället.
keycode 22 = BackSpace
nn är en newsläsare. För att få nn att visa svenska tecken lägger man
set data-bits 8
i sin ~/.nn/init.
IrcII är en irc-klient, och följande fungerar även i andra irc-klienter. Spara följande
set translation latin_1
set eight_bit_characters on
i ".ircrc" i ditt hembibliotek.
Jag antar att du vill använda pppd vilket idag är den lämpligaste metoden.
Först och främst måste du ha en kärna som har stöd för PPP, i de större distributionerna ingår alltid det så förhoppningsvis ska du inte behöva bry dig om det, annars får du kompilera en ny kärna (vilket det förhoppningsvis kan skrivas ett kapitel om här i FAQen).
För att använda nedanstående scripter skriver du bara som root "/etc/ppp/on &" för att koppla upp, och "/etc/ppp/off" för att koppla ned.
Skapa en tom fil /etc/ppp/options, enklast genom att skriva "touch /etc/ppp/options" som root vid en prompt.
Om inte din distribution redan skapat en, gör en symlänk från /dev/cua0 till /dev/modem, där /dev/cua0 motsvarar vad ditt modem sitter på för port. cua0 = COM1, cua1 = COM2 osv. Du skapar symlänken genom:
$ ln -s /dev/cua0 /dev/modem
Klipp ut och spara följande i /etc/ppp/on:
#!/bin/sh
# PPP-script made by Simon Josefsson <jas@pdc.kth.se>.
tmpfile=/tmp/ppp.script.$$
source /etc/ppp/provider
export TELEPHONE LOGIN LOGINSTR PASSWORD PASSWORDSTR PPPCOMMANDSTR PPPCOMMAND
if test -n "$USEPAP"; then
PAP="name $PAPLOGIN remotename $USEPAP"
fi
umask 0177
cat<<EOF>$tmpfile
TIMEOUT 5
ABORT BUSY
ABORT "NO DIAL TONE"
ABORT \nRINGING\r\n\r\nRINGING\r
ABORT "NO CARRIER"
"" \r\rATZ
OK-+++\c-OK ATH0
TIMEOUT 60
OK ATDT$TELEPHONE
CONNECT \n
TIMEOUT 40
$LOGINSTR $LOGIN
$PASSWORDSTR $PASSWORD
$PPPCOMMANDSTR $PPPCOMMAND
EOF
exec /usr/sbin/pppd -detach debug lock modem crtscts /dev/modem 57600 \
noipdefault netmask 255.255.255.0 defaultroute $PAP \
connect "/usr/sbin/chat -v -f $tmpfile" disconnect "rm -f $tmpfile"
Samt följande i /etc/ppp/off:
#!/bin/sh
if [ "$1" = "" ]; then
DEVICE=ppp0
else
DEVICE=$1
fi
if [ -r /var/run/$DEVICE.pid ]; then
kill -INT `cat /var/run/$DEVICE.pid`
if [ ! "$?" = "0" ]; then
rm -f /var/run/$DEVICE.pid
echo "ERROR: Removed stale pid file"
exit 1
fi
echo "PPP link to $DEVICE terminated."
exit 0
fi
echo "ERROR: PPP link is not active on $DEVICE"
exit 1
I den filen måste du lägga till vilken nameserver som ska användas, fråga din ISP efter en adress. Skriv ungefär såhär:
nameserver 130.237.226.199
Nu kommer det inställningar per provider, normalt ska ett par rader in i en fil /etc/ppp/provider samt eventuellt ett par till filen /etc/ppp/pap-secrets om ISP:n använder sig av PAP-authetifiering.
6.4.1. Algonet
--------------
Spara följande i /etc/ppp/provider:
TELEPHONE=58722222
PAPLOGIN=<konto>
USEPAP=algonet
Samt lägg till en rad som ser ut så här i /etc/ppp/pap-secrets:
<konto> algonet <lösen>
6.4.2. Calypso
--------------
Spara följande i /etc/ppp/provider:
TELEPHONE=55900000
PAPLOGIN=<konto>
USEPAP=calypso
Samt lägg till en rad som ser ut så här i /etc/ppp/pap-secrets:
<konto> calypso <lösen>
6.4.3. Canit
------------
Spara följande i /etc/ppp/provider:
TELEPHONE=56251990
LOGINSTR=ogin:--ogin:
LOGIN=<konto>
PASSWORDSTR=assword:
PASSWORD=<lösen>
6.4.4. Hogia
------------
Spara följande i /etc/ppp/provider:
TELEPHONE=58766400
LOGINSTR=ogin:--ogin:
LOGIN=<konto>
PASSWORDSTR=assword:
PASSWORD=<lösen>
6.4.5. IBM
----------
Spara följande i /etc/ppp/provider:
TELEPHONE=56256300
PAPLOGIN=<konto>
USEPAP=ibm
Samt lägg till en rad som ser ut så här i /etc/ppp/pap-secrets:
<konto> ibm <lösen>
6.4.6. KTH
----------
Spara följande i /etc/ppp/provider:
TELEPHONE=149680
LOGINSTR=ogin:--ogin:
LOGIN=<konto>
PASSWORDSTR=assword:
PASSWORD=<lösen>
PPPCOMMANDSTR=KTHLAN
PPPCOMMAND=ppp
6.4.7. Tele2
------------
Spara följande i /etc/ppp/provider:
TELEPHONE=56264900
LOGINSTR=name:--name:
LOGIN=<konto>
PASSWORDSTR=assword:
PASSWORD=<lösen>
PPPCOMMANDSTR=wipnet--wipnet
PPPCOMMAND=ppp
6.4.8. Telenordia
-----------------
Spara följande i /etc/ppp/provider:
TELEPHONE=58722222
PAPLOGIN=<konto>
USEPAP=telenordia
Samt lägg till en rad som ser ut så här i /etc/ppp/pap-secrets:
<konto> telenordia <lösen>
6.4.9. Telia
------------
Spara följande i /etc/ppp/provider:
TELEPHONE=020333355
PAPLOGIN=<konto>
USEPAP=telia
Samt lägg till en rad som ser ut så här i /etc/ppp/pap-secrets:
<konto> telia <lösen>
6.4.10. TripNet
---------------
Spara följande i /etc/ppp/provider:
TELEPHONE=<telefonnummer>
PAPLOGIN=<konto>
USEPAP=tripnet
Samt lägg till en rad som ser ut så här i /etc/ppp/pap-secrets:
<konto> tripnet <lösen>
| http://www.linux.org/ | Generell information |
| http://www.li.org/ | Generell information |
| http://www.kernel.org/ | Linuxkernel headquarter |
linux-kernel@vger.rutgers.edu.
Kärnan, Fredrik Rutgersson (2:203/148)
- "Varför och hur du gör för att kompilera kerneln?"
Daniel Deimert (d1dd@dtek.chalmers.se) för 'Svenska tecken i Linux'.
Samtliga aktiva i R20_LINUX.